Lite om Oss
 

Vår målsättning är att föda upp friska hundar som motsvarar standarden vad gäller arbetsegenskaper, mentalitet och exteriör.

Stor vikt läggs på att kunna hjälpa våra valpköpare efter deras olika förutsättningar och ambitioner. Regelbundna träffar där vi lär oss att träna vår flat på bästa sätt, trimma våra hundar, får tips om vad som är viktigt att tänka på inför utställning, kost och motionstips, massage m.m. Oavsett om man bara vill träna för husbehov eller tävla så får alla valpköpare stöd, tips och hjälp.
 
Cecilia Edberg
 

Jag och Filippa september-09
 
 

Jag heter Cecilia Edberg och bor tillsammans med Fredrik och vår dotter Filippa ca 1,5 mil utanför Uppsala. Hemma hos oss bor cockrarna Astrid, Svea och Ida. Min flattik, Black mica's need no more, som kallas för Greta bor hos Maija Tuhkanen och Kent Nilsson. Greta är efter Black Mica's It will fit och Black Mica's Thats enough. Jag deläger även en hane i den kullen som heter Black Mica's Not your business, kallas Uno och som bor hemma hos Lena Lundström. (Tack för att ni tar så väl hand om dessa guldklimpar!).
 

Det hela började med att jag redan som barn var väldigt tokig i djur, speciellt i hundar. Varje dag efter skolan sprang jag ned till en kennel som låg några hundra meter ifrån huset där min familj bodde. På kenneln fanns westie, amerikansk cockerspaniel och även en flat. Jag var ute och gick med hundarna varje dag, borstade, gav dom mat, kelade och tyckte att detta var så roligt! På helgerna när hela familjen åkte upp till sommarstället så lånade jag med mej ett antal hundar och "packade" in i bilen. Mina föräldrar var nog inte helt förtjusta i detta men det var säkert enda sättet att få med mej!  Flatten som bodde på kenneln var en engelsk import, Lindcoly Beavercrest som till vardags kallades Jason. Det var Jason som fick mej att börja tjata på mamma och pappa efter en flat. Jason var en mysig hund som alltid ville ligga nära och vara med överallt. 1983, på min 11-årsdag fick jag min efterlängtade flat som kallades Ronja! Vi tävlade lydnad och tränade bruks med bra resultat. Ronjas uppfödare var aldrig intresserad av att följa upp sina valpköpare, stötta eller hjälpa dem vilket jag insåg efter många försök genom brevskrivning som aldrig besvarades. Jag kommer ihåg att jag kände mej väldigt besviken eftersom jag så stolt ville berätta om min fina hund som jag hade lyckats så bra med trots min ringa ålder.

Men skam den som ger sig... Jag ville ta reda på lite mer om Ronjas släktingar så jag skrev ett brev till Tina Boltorp (kennel Boltiltorps) eftersom Ronjas pappa var en "Boltiltorpare". Det dröjde inte lång tid så fick jag tillbaka ett brev från Tina där hon skickade med kort och berättade om hundarna, så under många år brevväxlade vi. När Ronja blivit äldre bestämde jag mej för att skaffa en till flat men nu vara mer noggrann vid val av uppfödare. Det kändes rätt naturligt att ringa Tina Boltorp trots att vi inte hade brevväxlat på ett tag. Men visst kom hon ihåg mej och Ronja. Jag tog med mej min mamma och åkte 50 mil till det vackra landskapet Dalsland och hämtade "Dimma" (Boltiltorps Golden Mica). Dimma blev min första avelstik. Eftersom jag hade så långt till min uppfödare tog jag kontakt med Ragnhild, kennel Almanza, (hon ägde "Dimmas" pappa "Larry") för att kunna få hjälp med jaktträningen. Jag kom också i kontakt med Vicky Mesterton, kennel Engelen, som jag tränade tillsammans med och åkte på utställningar. Jag är glad att jag kom i kontakt med dessa personer eftersom de är mycket kunniga samt har en ödmjukhet som många gånger efterlyses i denna värld! Eftersom jag alltid haft ett stort intresse av att förmedla kunskap så tycker jag att det är väldigt roligt att få hjälpa våra valpköpare vilket kanske beror på att jag själv inte fick någon uppbackning av Ronjas uppfödare.

Det är mina föräldrar jag har att tacka för att mitt hundintresse kunnat utvecklas. De skjutsade mej under många år till brukshundsklubben, lydnadstävlingar och utställningar när jag var yngre. På senare år har de hjälpt till vid valpträffar vad gäller praktiska saker. De har under alla år stöttat mej i mitt intresse.
 

Tack mamma och pappa för att ni gav mej ett sånt bra intresse i födelsedagspresent!
 
 
 

Sanna Selkäinaho
 

Sanna, "Hugo" och "Cozmo".
 

Här kommer några rader om mig;

Jag, Davy och våra två barn Linus -06 och Elin -08 bor i ett litet radhus i Märsta/Steninge. Mitt stora intresse för djur började redan som liten, jag har haft undulater, hamstrar, marsvin och mer eller mindre bott i stallet under många år. Familjens första hund var en engelsk cocker spaniel som kallades för Milla, hon var en speciell liten röd cockerdam. Började sommarjobba på en cocker & westie kennel under tonåren och tyckte att detta med hundar - ja - det var det bästa som hänt mig! Under många år hade vi inte möjlighet att ha egen hund på grund av arbetstider mm. I stället spenderade jag all min fritid till att ta hand om och träna flera "stökiga" hanhundar, vilket många gånger varit en utmaning. Tillfället kom då jag fick ett skiftjobb och därmed hade vi äntligen möjlighet att skaffa oss en egen hund.

 

1994 köpte jag min första flat ur Black Mica's första kull. Cissi som är en gammal klasskamrat till mig träffade jag på en klassträff och det tog inte lång stund innan ämnet hundar dök upp. Hon berättade att hon planerat para sin tik Dimma (Boltiltorps Golden Mica) på henens nästkommande löp. Från första början hade jag egentligen siktet inställt på en Golden, men efter att ha funderat fram och tillbaka och träffat Dimma några gånger bestämnde vi oss för en flat i stället. Detta har jag aldrig ångrat eftersom flatten är mer av den typ av hund jag egentligen önskde, temperaments mässigt och dessutom friskare. 1994 hämtade vi hem en efterlängtad liten krabat Black Mica's Always On Stage "Cozmo". Helt frälst blev jag i denna underbara ras, hundarnas peter pan. Cozmo och jag har tävlat lydnad och varit på en del utställningar, vi har också tränat spår, sök och jakt tillsammans. 1998 bestämde jag mig för att skaffa en till flat, charmtrollet heter Black Mica's Drop Dead Gorgeous "Hugo". Vi har också tränat jakt och lydnad, enstaka utställningar har det också blivit.

 

Med tiden blev mitt intresse för avel allt större och 1999 gick jag med i kenneln. Tycker det är spännande att få se vad det blir av kombinationer vi gjort, blev det som man tänkt, trott och hoppats på, få följa upp valparna till vuxen ålder. Jag har även ett stort intresse i hundars hälsa, har gått utbildningar och föreläsningar med kost, massage, stretching & motion. Har varit aktiv i utbildnings-, tävlings- och utställningssektorn vid Märsta-Sigtuna Brukshundklubb samt medverkat som tävlingsledare vid lydnadstävlingar under många år. 2006 kom BM gasen i botten "Ida" hem till oss, denna underbara cockertik som tagit oss med storm! Då vi fått två barn tätt kände jag att det inte fanns tillräckligt med tid för Ida vad gäller träning osv. Vi kom fram till att hon skulle flytta hem till Cissi, där hon lever ett riktigt "hundliv" ute på landet med resten av flocken. Livet utan hund känns väldigt tomt och jag saknar dem mycket! Hoppas dock ha mer tid lite längre fram i livet för en fyrtassad vän.

 

Linda Edberg
 

Linda, "Java" och "Nike".
 

Mitt namn är Linda Edberg och jag bor i Semtegen utanför Uppsala med min sambo och våra tre hundar. Jag jobbar skift på Arlanda åt gränspolisenheten. Mitt hundintresse började på samma sätt som min syster Cissi, vi tillbringade varje lediga stund på en kennel som födde upp Westie, Amrisar och Flat Coated Retriever. Vi borstade, kelade och motionerade hundarna och tyckte det var absolut det roligaste som fanns! Jag var också dagmatte åt en stor och väldigt intensiv flat hane som bodde på vår gata.

När Cissi var 11 år fick hon Ronja, en liten söt flattik i födelsedagspresent. Jag fick vänta i två år och då jag fyllde 11 år stod naturligtvis en flat högst upp på önskelistan. Men mamma och pappa tyckte att en "Stor" hund räckte så jag fick en Cairnterrierhane, Birre. Birre och jag kämpade på så gott vi kunde på brukshunsklubben och vi stod ofta vid sidan av planen och se på hur Ronja och Cissi hade den finaste kontakten av alla. Vi startade några gånger i lydnad, med varierande resultat. Han var fruktansvärt envis och tuff och gjorde möjligtvis som jag ville ibland, kanske... Vi hade större framgång i juniorhandling och med egenhändig trimning och visning av mig och Cissi 11 och 13 år knep vi några fina placeringar i bästa hane. Men drömmen om en egen flat blev allt starkare....

När jag var 18 år tingade jag en valp hos Vicky Mesterton och Bertil Lundgren, kennel Engelen, och Åska kom in som en virvelvind i mitt liv! Hon är en av våra stamtikar och jag är så tacksam att hon fick bli min! Ett av mina stora intressen är/var också Islandshästar. Jag har tävlat på relativt hög nivå men har sen några år tillbaka lagt det på hyllan för att satsa mer på hundarna. Jag har lillasysterns häst om jag får för svår abstinens. Jag har dömt en del på inofficiella utställningar både här hemma och i Norge, vilket jag tycker är otroligt kul. Själv ställer jag gärna ut mina hundar och har haft den fantastiska möjligheten att få ställa ut på världens största utsällning Cruft's i England. Jag vill föda upp i liten skala, vi inte många hundar hemma och jag vill även hinna med att ha en bra kontakt med mina valpköpare. Jag tränar mina hundar och startar dem flesta på prov. Jaktkurser och jaktinternat är något jag gärna deltar i. För mig är flatten den kompletta rasen! Den är otroligt mångsidig, glad, positiv, följsam och arbetsvillig och även frisk och mycket vacker!